Archive for februari, 2011

Med svansen mellan benen

februari 22, 2011

Det påstås att då det stod klart för Augusto Pinochet att han förlorat det presidentval han själv hade utlyst kallade han till sig sina rådgivare och skällde ut dem för att de inte talat om för honom hur impopulär han var bland folket; sedan meddelade han nationen att han accepterade valresultatet. Som ledare för en nära 20 år lång militärdiktatur torde general Pinochet haft en hel del mindre smickrande på sitt samvete, men just i nederlagets stund var han ändå det som han alltid ville framstå som: en officer och en gentleman. Man kunde ju hoppas att de diktatorer som i dagarna faller i arabvärlden tog samma chans att i alla fall rädda en liten bit av sin heder, men det verkar som de fördrar att smita iväg som strykrädda hundar. Eller som Khadaffi verkar välja: dra folket med sig i fallet.

Mubarak framstod som allt annat än rakryggad då han till slut smet ut genom bakdörren. Överste Khadaffi verkar totalt fövirrad och utan kontakt med verkligheten. Sannolikt slutar han på samma sätt som Ceauşescu, som sköts som en skadad byracka på en bakgård. Historien upprepar sig och det Rumänien var 1989 är Libyen 2011.

Båda dessa herrar har missat chansen att följa Pinochets exempel, vilket öppnar för den Algeriska militärregimen att avgå med segern i grenen ”Värdigast sorti i Nordafrika 2011”. Försvinna kommer de i alla fall att göra innan snön smultit undan här i den högan nord.

Annonser

Har Stockholms stift utträtt ur den Evangeliskt-Lutherska Svenska Kyrkan?

februari 9, 2011

I första paragrafen i första kapitlet i Svenska Kyrkans kyrkoordning slås fast vilka urkunder som definierar Svenska Kyrkans ”tro, bekännelse och lära”. Dessa urkunder är förutom Bibeln och de tre huvudtrosbekännelserna de skrifter från reformationstiden som erkänns av de kyrkor som kallas evangeliskt Lutherska och särskiljer dessa främst från den romerskt katolska kyrkan. Nu visar det sig dock, genom beslut i domkapitlet, att Stockholms stift inte längre anser dessa bekännelseskrifter vara normerande för kyrkans verksamhet och därmed kan inte längre stiftet anses vara Evangeliskt Lutherskt.

På inte mindre än två utmärkta bloggar, Ad orientem versus och Kyrkliga Betraktelser, har idag rapporterats om hur ett liturgiskt agerande som fördömts av Stockholms domkapitel och renderat diciplinära åtgärder mot de utövande prästerna, praktiseras av biskopen i Linköpings stift. På den senare bloggen kommenterar en av de inblandade Stockholmsprästerna och kommer samtidigt med uppgifter som gör att man allvarligt måste ifrågasätta om Stockholms stift längre tillhör den Evangelisk Lutherska kyrkogemenskapen. Men låt oss börja med vad som officiellt gäller inomsvenska kyrkan, kyrkoordningen.

Vad har domkapitlet att utgå från då i diciplinmål mot präster? Jo det slås fast i 31 kapitlets 11:e och 12: paragrafer.

11 § En präst ska förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst om han eller hon

1. har övergett Svenska kyrkans lära,
2. genom en egen ansökan begär det, eller
3. har utträtt ur Svenska kyrkan.

12 § Domkapitlet får förklara en präst obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, besluta om prövotid för fortsatt behörighet eller tilldela prästen skriftlig erinran, om prästen

1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen,
2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård,
3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten, eller
4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en präst bör ha.

Om domkapitlet beslutar om prövotid ska den pågå tre år. Om prästen under prövotiden på nytt visar sig olämplig för sitt uppdrag ska han eller hon förklaras obehörig.

Nu var det ”avvikelse från Svenska kyrkans lärotradition” den nämnde prästen anklagats och fällts för. Rättsvidrighetenslår omedelbart emot en då detta enligt paragraf 11 borde lett till omedelbar ”avkragning”, men utfallet blir prövotid i enlighet med paragraf 12. Kanhända menar man att avvikelsen är ringa och endast ett brott mot vigningslöftena i enlighet med paragraf 12?

Så vad är då ”Svenska kyrkans lärotradition”? Det hittar vi i kyrkoordningens första kapitel.

1 § Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,
som gestaltas i gudstjänst och liv,
är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter,
är sammanfattad i den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelsen samt i den oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530,
är bejakad och erkänd i Uppsala mötes beslut år 1593,
är förklarad och kommenterad i Konkordieboken
samt i andra av Svenska kyrkan bejakade dokument.

Det intressanta är att då den berörda prästen till sitt försvar oberopar dessa av kyrkoordningen erkända bekännelseskrifter så avfärdas detta av Stockholms stifts domkapitel skriftligen.

NN citerar till sitt försvar Luther och bekännelseskrifterna, vilket domkapitlet anser vara irrelevant.

Kan man från detta göra en annan tolkning än att Stockholms stift officiellt förkastar de bekännelseskrifter som Svenska Kyrkans kyrkoordning definierar? Är då Stockholms stift ens längre en del av Svenska Kyrkan? Är då Stockholms stift ens Evangelsikt Lutherskt? Så mycket tydligare blir brytrningen mellan stiftet och kyrkan om man betänker att varje ledamot av domkapitlet, i enlighet med 9:e paragrafen i kyrkoordningens 9:e kapitel, svurit följande ed.

Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete att jag i trohet mot kyrkans lära och ordningefter bästa förstånd ska fullgöra det uppdrag som ledamot av domkapitlet vilket har anförtrotts mig […]

Men läran och ordningen var tydligen irrelevant. Tydligen skäms den nya svenska kyrkans män och kvinnor inte ens för att svära falskt.

Ps. En pikant detalj är att HM Konungen enligt grundlagen måste bekänna sig till den rena evangeliska tron såsom denn tolkas i de ovan nämnda dokumenten. Såsom boende inom Stockholms stift är det således tveksamt om monarken fortsättningsvis kan tillhöra Svenska Kyrkan.

Till minne av Gustaf Fröding

februari 8, 2011

För att högtidlighålla att Gustaf Fröding dog för idag exakt 100 år sedan, den 8:e Februari 1911, har jag nöjet att till hans minne publicera en liten parafras jag skrev för länge sedan. Mycket nöje för er som kan er Fröding.

Gammelsmurfens sång

Små,
blå,
småå,
blåå,
smååååå,
blåååå,
småååååååå,
blåååååååå
Sån är gammelsmurfens sort.
Kort!