Irans konstitution satt på prov

Vad kännetecknar en bra konstitution? Klara regler, maktdelning samt instanser som kan övervaka att konstitutionen efterlevs skulle många svara. I alla händelser skulle jag svara så, och det är bristen på dessa faktorer som gör den svenska grundlagen till endast en papperstiger och inte en levande konstitution.

Jag skrev häromdagen att det dock syns mig att Iran har en kosntitution som uppfyller många av de krav man kan ställa på en bra konstitution. Montesquieus ande svävar tung över den med en klassisk delning mellan lagstiftande, exekutiv och dömande makt. Och på ett finurligt sätt har även den religiösa makten integrerats i maktdelningssystemet. Iran är trots allt en islamsk republik och inget annat.

Maktdelning är det dock och nu sätts systemet på prov. Dock verkar det som om svenska journalister har svårt att se detta (jag stöter dock på ett undantag i DNs Per Jönsson, det måste vara förnamnet som gör det). Istället vill man se en vanlig kamp mellan goda och onda, och benämner det onda som ”regimen” eller ”prästerskapet”. Nu förhåller det sig så att mig veterligen är nästan alla inflytelserika iranska politiker också är shiitiskt skriftlärda. Det är därför de oftast syns i nattskjorta och turban. Alla, med ett undantag: president Ahmadinejad som nu antas försöka fuska til sig ännu en mandatperiod, som man alltid ser i kostym utan slips (det senare anses av någon för mig okänd anledning ogudaktigt). Politiskt är det alltså inte ”prästerna” mot de goda, det är snarare småfolket och underklassen mot den liberala västinriktade medelklassen i storstäderna. President Ahmadinejad är den lilla människans kandidat. Han är en olycka för Iran och dess omgivning, men han är populär hos den vanliga iraniern. Den iranier som västjournalister antagligen inte träffar så ofta.

Nu är valresultatet överklagat och väktarrådet har tio dagar på sig att granska om allt gått rätt till. Det kan tyckas paradoxalt att det kommit ännu en vändning då nu Irans högste ledare Ali Khamenei ställer sig bakom en sådan granskning trots att han tidigare uppmanat folket att acceptera vinnaren. Blev han rädd för de starka reaktionerna? Blev han varnad av någon? Det senare verkar naturligtvis orimligt i de flestas ögon: storayatollan är naturligtvis okränkbar. Men så är det inte. Ali Khamenei är inte vald av folket, men väl av ”Expertrådet” en folkvald församling av skriftlärda män som inte bara har makten att uste näste ledare på livstid utan också makten att avsätta densamme. Och denna församlings ledare är reformvännen och expresidenten (och enligt många mutkolven) Rafsanjani. Kanske Khamenei fick ett besök av honom med besked om att han inte skulle ta något för givet såvida han inte verkligen genomför en statskupp?

Så fungerar nämligen maktdelning. Inget träd, inte ett endaste ett, kan växa till himelen eftersom det alltid finns någon som övervakar just det. Det är bra. Det är så det ska vara. Och nu ser vi hur det fungerar.

Nu sätts alltså konstitutionen på svårt prov. Först måste frågan om valfusk utredas i botten. Hur ska det kunna ske med miljoner människor på gatorna i huvudstaden? Det är inte ens giviet att det fuskats (SVD):

Och opinionsexperterna Ken Ballen och Patrick Doherty förklarar i The Washington Post att den bild av utbrett valfusk som målas upp på många håll i omvärlden verkar falsk. ”Medan västvärldens medierapporter från Teheran inför valet visade upp en iransk allmänhets entusiasm kring Ahmadinejads viktigaste rival. . . visar vår vetenskapliga enkät i Irans alla 30 provinser att Ahmadinejad hade en klar ledning”, skriver de.

Enkäten genomfördes via rundringning till 1 001 iranska hushåll i maj.

”Sanningen kan helt enkelt vara att en omvald president Ahmadinejad var vad det iranska folket ville ha”, förklarar Ballen och Doherty.

Kanske är vi i väst fångade i våra fördomar. Och vad värre är, vi sitter i så fall i samma fängelse som Teherans medelklass. Ack öde för ett land att klyvas mitt itu mellan en västlig liberal medelklass och en genomreligiös underklass. Det ska till ledarskap och stabil konstitution för att det ska sluta lyckligt!

Annonser

Etiketter:

6 svar to “Irans konstitution satt på prov”

  1. Hora Sängdahl Says:

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/14/andlighet-och-ekonomi

  2. Populisten Says:

    Herr Sängdahl,

    Den länkade artikeln saknar alls inte läsvärde men vad är kopplingen till ämnet för detta inlägg?

  3. Toro Loco Says:

    Fan, populistiska bloggar som är fula orkar man inte alls läsa. Förbättra layout så får du mer besökare. Palla läsa fula bloggar.

    Kom igen! Du kan göra bättre. Du är ju sosse.

  4. Populisten Says:

    @Toro Loco
    Tydligen orkade du i alla fall läsa lite. Jag har bättre för mig än att fiffla med layouten. Här är innehållet i fokus och gillar man yta mer så tillhör man i alla fall inte min målgrupp.

    Sosse är nog det minsta jag är.

  5. Paradigm Says:

    Det finns en risk att intelligentsian i hög grad redan lämnat landet och att de som är kvar bara vill ha en stark ledare. Samma brain-drain har nog för övrigt också drabbat Ryssland.

  6. Populisten Says:

    Paradigm:

    Jo delvis kan det nog vara så, men det finns en mycket starkt tillväxt på både vanligt folk och intelligentia i Iran. Invånarmässigt är det en mycket ung nation med en medelålder (om jag minns rätt) på bara strax över 20.

    Egentligen undrar jag om det är en stark ledare folket röstar på då de stöder Ahmadinejad utan snarare en av dem istället för en president (med eller utan turban) från den etablerade eliten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: