Tolerans och respekt

I förmånen att få vara människa ingår ett stort mått av tolerans mot att alla andra inte är lika trevliga som man själv tycker sig vara.
(Magdalena Ribbing)

I det moderna samhället verkar tolerans ha blivit något man begär av andra. Det märker man inte minst om man roar sig med att läsa Magdalena Ribbings etikettspalt på DN.se. Frågor av typen: ”Min omgivning irriterar mig på det ena eller det andra sättet, hur ska jag läxa upp dem på ett hövligt sätt” är legio. Svaret är förstås givet: man ska inte läxa upp sin omgivning alls utan istället försöka tåla människors egenheter med ett upphöjt lugn. Tolerans är nämligen något man visar inget man kan kräva.

Jag kommer att tänka på detta efter att ha läst ett utdrag om tolerans ur Tage Lindboms ”Agnarna och vetet” på Café Exposé (för övrigt nytillagd på min bloggroll). Lindbom gör rent hus med tanken att tolerans skulle innebära rätten att få ge sig på varje hävdvunnen institution med avsikt att krossa densamma utan lyfter istället fram verklig tolerans som synonymt med ”fördragsamhet med den mänskliga ofullkomligheten.

Är då toleransen ett falskt ord? Så länge vi uppfattar ordet som ett uteslutande profant begrepp, måste frågan besvaras jakande. Fattar vi däremot toleransen som ett uttryck för fördragsamheten med den mänskliga ofullkomligheten, får den sin sanna innebörd. Fördragsamhet kan endast grundas på kärlek till medmänniskan, och kärleken till medmänniskan är ett tomt ord, om den icke i sin tur är förbunden med den kärlek, som råder mellan Skaparen och Hans verk. “Att älska sin nästa” upphör att vara en meningslös fras först när vi upplever att vi har en gemensam Fader och att vi därför i den meningen har våra medmänniskor som medbröder.

Behöver man då hysa Lindboms djupa religiositet för att visa tolerans? Nej knappast. För inte kan det väl spela någon roll om vi placerar vår gemensamma Fader i himmelen eller i ett evolutionärt förflutet? Vi blir väl lika mycket bröder och systrar i båda fallen? Likväl är det tveklöst den eskalerande sekularisering som leder oss ut i det toleransmässiga fördärvet.

Det toleranskrävande som breder ut sig i det modernistiska samhället förfulas ytterligare i ungdomskulturen till gansgstermentalitetens krav på respekt. Då redan tolerans är något som knappast kan krävas är kravet på respekt en total omöjlighet. För vad kan vara mindre respektingivande än just ett uttalat krav på respekt? Respekt är främst något man visar och enda sättet att få det tillbaka är att prestigelöst visa moralisk dygd. Respekt är som det budhistiska nirvana; traktar man efter det kan man aldrig nå det.

De krav på tolerans och respekt som den alltmer lättkränkta människan framställer i sin accelererande spiral mot total åsisktsnivellering är naturligtvis intimt förknippade med hennes syn på frihet. Det syns mig ofta att den liberalt moderna synen på frihet är liktydig med att den friaste människan i världen är erimiten som lever ensam i urskogen utan kontakt med civilisationen. Där, utan krav från något omgivande samhälle, måste väl total frihet råda? I teorin, ja. Men att denna frihet blott är en chimär inser man snart om man betänker att av de oändliga möjligheter som eremiten har i teorin, så ger endast ett mycket litet fåtal chans till överlevnad. Ensam i vildmarken är ju valmöjligheterna i praktiken mycket små om man inte ska duka under.

Men ändå är det eremiten som framställs som det modernistiska frihetsidéalet och individerna frikopplas allt mer från det omgivande samhället. Så ökar då deras frihet i teorin samtidigt som den minskar i praktiken i samma takt som de sociala strukturer och institutioner som tidigare fanns till människans stöd raseras. För de institutioner som kändes som sociala tvångströjor gjorde ändå att det vanliga livet blev lättare att leva så att människan kunde använda sin frihet till mer relevanta saker. Med institutionerna borta går istället all kraft till det praktiska och den intellektuella friheten försvinner.

Kvar står sedan en ensam, atomiserad individ och kan inte annat än barnsligt och högljutt kräva tolerans och respekt när det egentligen är vanlig medmänsklig värme hon vill ha.

Annonser

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: