Archive for september, 2008

Folkkonservatismen vinnare i Österrike

september 28, 2008

Det politiskt korrekta Europa har fått något att projicera sitt förakt för väljarkåren på idag då Österrikarna har gett FPÖ och BZÖ en gemensam röstandel på 30%. ”Extremhögern framåt” skriver SVD, ”Högerpopulister mot storseger i Österrike” skriver DN och ”Mardröm i Österrike” skriver utrikesminister Bildt.

Det låter nästan som om civilisationen i Österrike är på upphällningen och landet är på väg att glida ner i barbarits mörker. Att den folkkonservatism som dessa partier förespråkar inte är populär hos en liberal elit kan jag enkelt förstå, men det ändrar inte på det faktum att vanliga människor tycker det är väldigt trevliga tankar. Och som jag skrev häromdagen: den förespråkade politiken är inte alls uppenbart extrem. Det är inte ens självklart att kalla den för höger.

Och frågan är ju vad de etablerade partierna tycker att väljarna ska göra? Landet har letts av en koalition av de två traditionellt dominerande partierna SPÖ och ÖVP. En koalition som nu har spruckit. Det blir då inte mycket till opposition kvar, dessutom verkar dessa partier mer än lovligt fixerade på varandras olycka. Trots att socialdemokreterna (SPÖ) gör ett historiskt dåligt resultat utbryter jubel på deras valvaka. Varför? Jo därför att det gick ännu sämre för ÖVP! Det är väl klart att folk inte röstar på sådana politiker.

Europas PK-liberaler får nog se sanningen i vitögat att vanliga människor gillar politiker som Jörg Haider svälja den österrikiska förtreten och istället kika över gränsen och gotta sig åt att stockkonservativa CSU förlorar sina egna majoritet i Bayern för första gången sedan 1962. Det är säkert en nyttig erfarenhet för CSU. Alltför långvarigt och oinskränkt maktinnehav är inte bar för något parti.

Annonser

Mer smink på grisen

september 26, 2008

Men strunt är strunt och snus är snus
om än i gyllene dosor.
Men rosor i ett sprucket krus
är ändå alltid rosor
(Gustaf Fröding)

Om nu någon undrar vad jag tycker om den (påstått) nya FRA-lagen så kan ni läsa de första två diktraderna. Dagens ros går till Mark Klamberg dels för det jobb han lagt ner i bekämpandet av lagen men framförallt för det beslut han tagit att lämna sina uppdrag i Folkpartiet. Jag hoppas att han ursäktar den spruckna vasen, men kanske passar det tillståndet hos illusionerna.

Det går ett spöke kring i Europa…

september 26, 2008

…det spöket är Jörg Haider. I alla fall behandlades han som en utsänd av ondskans makter då han och hans Frihetspartiet Österrike (FPÖ) 1999 ingick i koalitionsregering med traditionellt konservativa Österrikiska Folkpartiet (ÖVP). Bojkott ropade de EU-potentater som annars alltid annars vill hålla alla i den europeiska familjen om ryggen. Tydligen är det accaptabelt att inneha i stort sätt alla tänkbara politiska åsikter, inklusive kommunismen, och ändå accepteras i EU-familjen, med just Haiders åsikter som enda undantag. Extremhöger vrålade den politiska eliten och sökte framana bilden av en Führer som stannat på hemmaplan. Jag skulle tippa att Haiders store fel var att han som politisk outsider blivit populär bland väljarna, sådant tolererar inte den politiska klassen.

Sedan dess har FPÖ splittrats och Haider företräder numer Framtidsförbundet Österrike (BZÖ). Så vad står Haider och hans parti egentligen för? Jag kan ju inte ens med den bästa vilja påstå att jag följer österrikisk politik, men informationen är ju lättåtkomlig numer och på BZÖs hemsida finns deras program sammanfattat (men endast på tyska). Om man antar att det de skriver själva verkligen är den politik de står för (och varför ska man anta något annat?) så skulle man kunna sammanfatta det med en politik som utgår från småfolket på landet och familjen för att bygga ett samhälle där strävsamhet och flit ska löna sig, men där staten och samhället har en tydlig uppgift och ansvar att ta hand om de medborgare som behöver det. En skepsis mot EU som brysseliansk överstatlighet (istället vill man ha ett fäderneslandens EU) och ett fokus på mer lag och ordning. Ett bejakande av mångkultur men ett förespråkande av striktare invandringslagar. Hårdare tag mot svartjobb och ekobrottslingar men också platt skatt och bekämpande av arbetslösheten samt slutligen en omsorg om miljön.

Kort sagt låter det som en politik som avser gynna den vanliga människan som vill tjäna sitt eget leverbröd och med särskilt fokus på landsbygden (Haider är också inne på sitt tolfte år som regeringschef i den lantliga delstaten Kärnten). Det enda anstötliga jag hittar i hela programmet är förespråkandet av s.k. Tobinskatt för att hejda globaliseringen. På grundval av BZÖs åsikter finner dock både DN och Aftonbladet det lämpligt att kalla Haider för högerpopulist. Som om kärnkraftsmotstånd och Tobinskatt vore höger? Som om värnandet av familjen och civilsamhället vore negativ populism? BZÖs program är klassikt konservativt rakt igenom. Det är kannhända anstötligt för politiskt korrekta liberaler på våra dagstidningsredaktioner, men extremhöger är det inte.

Upprop för författningsdomstol!

september 22, 2008

Jag har skrivit på:

http://www.forfattningsdomstol.se/

har du?

Program för en hederns politik

september 15, 2008

Med anledning av den syn på moral i statskonstens utövande (bl.a. avlyssnandet av sina vänner) som igår framkom i Rapport special om FRA-lagen kommer här ett förslag till en hederns politik i Sveriges utrikes affärer. Programmet är inte mitt utan från Kants ”Om den eviga freden”.

Första avdelningen

1. Ett fredsslut som ingåtts med en hemlig baktanke på ett framtida krig ska inte vara giltigt.

Kant gör skillnad på fred som är ett varaktigt tillstånd och därmed inte kan innehålla baktankar om framtida krig och tillfälliga vapenstillestånd som kan innehålla sådana idéer. Ett avtal med baktanke på framtida krig kallar Kant endast för ”vapenvila”.

2. Ingen självständig stat skall kunna förvärvas av en annan stat genom arv, byte, köp eller gåva.

Kant avser i detta inte en avskaffad egendomsrätt utan poängterar att det är medborgarna som inte kan överföras mellan suveräner som egendom. Staten är inte ett landområde utan främst dess invånare.

3. Stående härar skall med tiden helt försvinna.

Ett frivilligt folkförsvar av hemvärns- eller värnpliktstyp är dock inte förbjudet, det är yrkesarmén som hotar freden.

4. Ingen stat ska försätta sig i skulder som avser dess utrikeshandel.

Det är nog inte många länder som lever upp till detta idag. Kants avsikt är att förhindra militär upprustning finansierad via lån.

5. Ingen stat bör med våld blanda sig i en annan stats författning eller regering.

Detta är enlig Kant ett absolut förbud. Inte ens mot de svåraste missförhållanden inom en stat ger Kant en annan stat rätt att ingripa. Jag vill ge honom oförbehållsamt rätt särskilt som dessa inblandningar i en överväldigande del av de i historien kända fallen i själva verket drivs av egennyttan men kläs i elegantare ord efteråt.

6. Ingen stat som befinner sig i krig skall tillåta sådana fientliga handlingar som måste göra ett ömsesidigt förtroende i ett framtida fredstillstånd omöjligt. Det gäller här handlingar som användandet av lönnmördare eller giftblandare, våld mot den som redan kapitulerat, uppvigling till förräderi i den fientliga staten etc.

Förutom det självklart mellanmänskliga problem med tillit som uppstår så påpekar Kant att detta är ärelösa metoder. Ära är i dagens samhälle ett förfelat begrepp som verkar tilldelas segrare oavsett hur segern kommit till. Men det är inte sann ära. Ära tillfaller den som visar moralisk förtjänst. Med denna ära kommer också respekt. Om man vinner kriget men förlorar sin ära, vad har man vunnit då?

Andra avdelningen

Första definitiva artikeln till den eviga freden

Författningen i varje stat bör vara republikansk.

Vad Kant avser med republikansk är till förståne inte klart. Han deklarerar klart att det inte ska förväxlas med demokrati och går vidare med att konstatera att ett styrelseskick är mindre republikanskt ju fler som utövar det. Sålunda har en regeringsform som utövas av folket (dvs demokrati) minst förutsättningar att vara republikansk, en som utövas av en elit (aristokrati) något mer och den som utövas av en enda furste (monarki) störst förutsättningar. Vår föreställning av motsatsparet republikansk – monarkistisk är sålunda inte relevant, Kant ställer istället upp motsatsparet rupublikansk – despotisk. Men är då inte en enväldig monark per definition en despot? Alls inte! Det Kant avser är ett styrleseskick där regeringsmakten tyglas av en konstitution. En författning där godtycke inte råder utan lagen råder också över makthavarna. Hur långt ifrån detta tillstånd är vi då inte i dagens Sverige där regering och riksdag ser grundlagen som ett rundningsmärke och ingen författningsdomstol finns att ställa dem till svars? Ytterst kan jag inte se Kants tanke som något annat än en teoretisk beskrivning av en klassiskt maktdelad praktik. Slutsatsen är då att freden endast uppstår då varje stat bygger på maktdelningsprinciper. Sverige har i sanning lång väg att vandra.

Den andra definitiva artikeln till den eviga freden

Folkrätten ska vara grundad på en federation mellan fria stater.

Kant är mycket tydlig med att detta inte innehåller något överstatligt. Vad han avser är strikt mellanstatliga och frivilliga avtal ingågna med ärliga uppsåt.

Låt oss se på Norden sedan 1814. Jag skulle vilja hävda att detta är ett tillstånd som rått mellan de nordiska länderna sedan snart 200 år. Denna tid är också den första längre tid i historien då dessa stater inte legat i krig med varandra. Tidigare epoker innebar ett nästan konstant krig mellan de nordiska länderna i sina gamla gestalter av Sverige/Finland och Danmark/Norge.

Sammanbrott av formella unioner (t.ex. Jugoslavien) med inbördeskrig som resultat kan vi dock lätt hitta i nutidshistorien.

Den tredje definitiva artikeln om den eviga freden

Världsmedborgarskapsrätten skall vara begränsad till vad som gäller för den allmänna gästvänskapen.

En gäst är en gäst och välkommen så länge han sköter sig. Missköter han sig kastar jag ut honom ur mitt hus. En gäst äger heller inte nödvändigtvis samma rättigheter som värdfamiljen och heller knappast några rättigheter att bjuda in ytterligare gäster.

Därmed finns inga fler artiklar för den eviga freden. Dock bör man betänka följande ur det tredje tillägget.

Alla handlingar som berör andra männsikors rätt är orättfärdiga, om de bygger på maximer som inte tål offentligheten.

Ord som var sanna 1795 då de skrevs likväl som idag då jag tänker på dem i ljuset av FRA-debatten.

Det är min övertygelse att en nation som styrdes enligt de ovanstående enkla reglerna vore en nation som hölls i heder av sin omgivning. Det är också tveklöst så att detta inte vore en nation som avlyssnade sina grannar och medborgare.

Reinfeldt fortsätter förolämpa

september 14, 2008

Efter att ha sett Rapports FRA-dokumentär tror man inte det kan bli värre. Men Agenda lyckas göra mig så förbannad att jag kastade pappersbitar på TVn (på Schlingmans sliskiga nuna). De interiörer från Moderaternas riksdagsgrupp dagen innan FRA-omröstningen som presenteras är inget annat än förskräckliga. Att partisekreterare Schlingman sedan flinande försvarar dem med en uppkäftig uppsyn och ett utseende som den värsta Stureplansstekare gör det inte bättre. (En politisk rörelse för borskämda brats är inte en rörelse för mig).

Det är möjligt att Fredrik Reinfeldt tror att han utövar ledarskap när han inför sittande auditorium förnedrar och skäller ut en av sina yngsta riksdagsledamöter (Karl Sigfrid) för att tvinga in honom i partfållan, men det är det inte. Det är mobbing och översitteri inte ledarskap.

Visst krävs det hårda nypor ibland för att leda. Tro inte att jag som chef inte kan ta till dem också om det behövs. Men i grund och botten måste finnas vissa värderingar som man inte får rucka på: demokrati, respekt för sina medmänniskor i allmänhet och sina medarbetare i synnerhet, empati osv. De citat från Fredrik Reinfeldts mun som jag hört ikväll meddelar med all önskvärd tydlighet att han inte omfattar dessa värderinga. Klarar man inte av att prata omkull sin riksdagsgrupp, att få med dem på tåget frivilligt saknar man ledarskapet som krävs som statsminister. Då tar man tydligen till hot och mobbing istället.

Jag skrev den 18:e juni att jag aldrig kommer rösta på ett parti som står bakom FRA-lagen. Det avser jag hålla. Men idag har jag ett tillägg: jag kommer aldrig rösta på ett parti som avser stödja Fredrik Reinfeldt som statsminister. På statsministerposten behövs en ledare, nu sitter där en tyrann.

Jag skäms för att vara svensk!

september 14, 2008

Rapports FRA-dokumentär på SVT2 har just slutat och jag känner mig illamående. Inte för att det framkom så mycket nytt om hur jag kan tänkas avlyssnas utan för att den gav en inblick i åtminstone två saker som får mig att skämmas som medborgare i Konugariket Sverige.

  1. Statsledningen och FRA drar sig inte för att utbyta den insamlade informationen med någon ända stat. Utrikesminsiter Carl Bildt säger rakt ut att så länge det kan vara till nytta för Sverige (vilket man kan utgå från betyder till nytta för den svenska statsledningen snarare än de svenska medborgarna) så är man beredda att utbyta information även med diktaturer!
  2. FRA avlyssnar även främmande säkerhetstjänster. Även vänligt sinnade säkerhetstjänster!

Konugariket Sverige, som av sina invånare oftast brukar beskrivas som moralens hemvist på jorden, är alltså inget annat än en snokande liten äcklig råtta som varken drar sig för att spionera på sina vänner eller att idka byteshandel med självaste Hin Håle. Jag är patriot, jag är nationalist. Men här går gränsen. Ett sådant land kan jag inte känna stolthet för. Jag skäms!

Måste vi då inte som ett litet land ta till dessa metoder för att klara oss? Jo visst. Så länge som vi vår litenhet till trots fortsätter att ha politiker som åker runt i världen och med moraliska brösttoner talar om för alla andra hur de borde göra så måste vi nog. Men den dag vi börjar sköta oss själva och skita i andra så behövs det inte längre. Lår den dagen komma snart. Låt oss lägga ner hela FRA och begrava snokarmentaliteten med myndigheten och istället verkligen satsa på att bli den hederliga nation som vi alltid sagt oss vara!

Obligatorisk läsning om FRA

september 3, 2008

Jag brukar inte skriva denna typ av inlägg. Jag brukar vilja ha saker att tillägga själv för att skriva. Men idag vill jag säkerställa folkbildningen i den just nu viktigaste frågan. Om någon som läser detta mot förmodan inte har läst Klamberg et als artikel på dagens DN Debatt så rekomenderar, nej kräver, att du omedelbart läser den! Läs begrunda och fundera sedan över hur många du tror det var av de riksdagsmän som röstade ja som hade begripit hela bilden.

Jag har inget i övrigt att tillägga.