Populistisk come back?

Jag läser Expressens nätupplaga och blir förvånad. Det är förstås inte ovanligt, den förnumstiga von oben-liberalism som är tidningens officiella ideologi upphör aldrig att överraska i dumhet. Men idag är det inte ledarsidan jag stutsar till på utan debattsidan. I en gemensam debattartikel ger nämligen de gamla parhästarna Ian Wachmeister och Bert Karlsson både regering och opposition en rad goda råd. Nog för att man förstått att deras relation har lämnat den istid som inträdde omedelbart efter Ny Demokratis tumultartade sönderfall, men en gemensam debattartikel var ändå minst sakt oväntat.

Så vad skriver de då? Tja det börjar med en tillbakablick där de konstaterar att mycket av det de föreslog togs över och genomfördes av de andra partierna, fortsätter med en rad goda råd till regering och opposition om hur företagsklimatet kan förbättras av glider slutligen över i samma slags raljanta utfall om den politiska överklassens oduglighet som man brukar kunna läsa på denna blogg. Ju längre jag läser ju mer stiger pulsen. Visst är texten maskerad som en uppmaning till Reinfeldt och Sahlin, men visst ligger det en air av populistiskt linjetal över den? Eller vad sägs om avslutningen.

Själva brukar vi föredra att rösta för partier som vi startat. Nu finns inget parti som har kontakt med verkligheten!

Är detta första testballongen för en seriös politisk come back? Läget är onekligen superbt för en politisk kraft som vågar spela på folks missnöje för det etablerade. Senaste valet vann Alliansen mycket pga ett monumentalt missnöje med socialdemokraterna. Sedan dess har väljarna upptäckt att Alliansen är samma skrot och korn och strömmar tillbaka, antagligen inte så mycket för att de tror att sossarna förändrats utan för att protestera mot den sittande regeringen. Att det finns utrymme för protestpolitik är i alla fall uppenbart om man läser dagans Sifomätning: Sverigedemokraterna är åter över 4%. Sådant noterar naturligtvis rävar som Karlsson och Wachtmeister. De vet att SDs väljarkår är lättflyktig och snart kan finnas hos en annan outsider som kan hantera medierna bättre. Potentialen att ta proteströster från båda blocken måste dessutom stiga ordentligt för ett parti som inte är så stigmatiserat av en enda fråga som SD. Många missnöjda väljare biter hellre ihop och röstar som förut eller lägger sig på soffan än röstar på ett parti som beskrivs som främlingsfientligt i media. Ett sådant stigma behöver inte ett nybildat populistiskt parti bära. Kan SD locka 4% skulle Karlsson och Wachtmeister kanske kunna locka uppåt 10%.

Vad som rör sig i dessa herrars huvuden vet endast de själva. De har ju tidigare framstått som för alltid trötta på politiken. Men en chans som nu till come back kommer inte ofta, kanske vill de fånga tillfället i flykten? Det program som skymtar i artikeln kan antagligen kallas populistisk, men jag vet heller inget bättre omdöme. För fram det själva och jag vet åtminstone en till populist som kommer att applådera.

Annonser

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: