En nation av mesar

En grekisk sportjournalist frågade en gång en grekisk volleybollspelare

– Du har skämt ut den grekiska nationen. Vad har du att säga till ditt försvar?

efter att landslaget förlorat en viktig match. Hårda ord, men man kan faktiskt begära att den som drar på sig en landslagströja och representerar nationen både gör sitt bästa och vågar stå för att ett misslyckande är ett misslyckande. Jag kommer att tänka på citatet nu när de svenska skidskyttarna förvandlar sitt hemma-VM till ett fiasko. Svenska idrottsmän är ju i allmänhet både sämst när det gäller och mästare på att aldrig kunna erkänna att ett fisko är just ett fiasko. Senast i raden är Mattias Nilsson som efter att ha skjutit bort lagets medaljchanser i staffetten säger till TV-sporten att det kunde varit värre. Hur då? Hade karln haft nån heder i kroppen skulle man varit tvugna att ta vapnet ifrån honom innan han gjorde nåt desperat, men Nilsson skäms tydligen inte ens över sex bommar på åtta skott inför hemmapublik.

Sverige har blivit en nation av mesar. Det syns i hela samhället. Vinnarinstinkt och framåtanda förtrycks och medelmåttighet och ovilja att stå ut premieras. Konsekvenserna är självklara: att svenskar inte ofta är bäst i världen. Det gäller alla delar av samhället, men aldrig avslöjas det så skoningslöst tydligt som inom idrotten. Svenska idrottsmän är alltsomoftast inte bara oförmögna att vara bäst när det verkligen gäller utan dessutom rädda för det!

Vägen framåt är självklar. Vi måste återupprätta viljan att vara bäst och vi måste våga ställa krav på varandra. Idrotten i alla ära, framgångar där klarar vi oss egentligen utan, den verkliga förändringen måste komma i skolan där våra framtida medborgare danas. Det är därför sorgligt att läsa att Kafka flyttat in på Lärarhögskolan. Högskolans ledning verkar ha missförstått debatten om en litterär kanon och satsar nu helhjärtat på en fullskaleuppsättning av Processen, där lärarnas fokus läggs på att undvika alla anklagelser om diskriminering istället för på att säkerställa de examinerades kompetens och studenternas fokus läggs på att se sig som offer istället för att ta sitt eget ansvar för att uppnå sina kunskapsmål.

Världen är inte rättvis med sina utgångslägen. En del föds med dyslexi eller fysiska handikapp. En del tvingas starta om sina liv i ett nytt land. I en förment godhet fokuserar det svenska samhället på att jämna ut detta utgångsläge istället för att vara tydlig med vad som krävs för vissa uppgifter (svensklärare måste t.ex. kunna svenska) och sporra dem som har dåliga utgångslägen att kämpa hårdare. För att säkerställa vår framtida välfärd måste vi ändra denna grundinställning och istället börja hylla de hjältar som kämpar sig fram till seger trots usla ods. Vi behöver fler Rocky Balboa-typer och färre Mattias Nilsson-typer. Vi behöver göra det till fint att vilja bli bäst istället för fint att vara mobbad och kränkt.

Annonser

Etiketter: ,

14 svar to “En nation av mesar”

  1. mariafrisk Says:

    Tror detta är något som vi faktiskt kan vara eniga om, trots våra politiska skiljelinjer. Vänsterflanken (som ja med viss bestämdhet hävdar att mp inte tillhör) vill gärna att alla ska ha det lika bra – vilket istället resulterar i att alla får det lika dåligt och tron på människans egen drivkaft är lika med noll.

  2. populisten Says:

    Jag håller helt med, utom att MP inte skulle tillhöra vänstern. I sin djupaste grund är nog MP inte socialistiskt. Men likväl har ni suttit i ett intimt sammarbete med S i ett decenium på riksnivå och i många kommuner (som Karlstad). Personligen har jag väldigt svårt att förlåta ett parti för det eftersom jag, av de bl.a. de skäl som du själv skriver ovan, anser socialdemokratin vara rutten i sin innersta kärna.

    Ideologiskt skulle jag faktiskt säga att MP snarast är konservativt och inget annat. Däför är det inte oväntat att MP ibland gjort upp med borgarna i mer värdegrundade frågor som avskaffande av kårobligatoriet (även om det föll pga en folkpartistisk smygsosse). Det finns ju också miljöpartister av ”den gamla” skolan som är djupt kritiska mot det nära sammarbetet med sossarna (främst tänker man väl på Birger Schlaug). Jag har alltid tyckt att det är lite paradoxalt att MP har en sådan stark motvilja mot moderaterna men inte tvekar att hoppa i säng med betongparti nummer ett. Antagligen är det kärnkraftsfrågan som spökar.

  3. Mr Manolo Says:

    …fiasko i världens minsta sport… på hemmaplan.. då är det verkligen ett fiasko…

  4. Positiv Says:

    Är du japan? Där vill fallmänheten se folk som misslyckats gråta och förödmjukas. Tycker inte riktigt det är vårt sätt att tackla motgångar.

    Skidskyttarnas prestationer är bara något sämre än vad de visat upp i Världscupen.Proportioner?

  5. populisten Says:

    Positiv, det är inte förudmjukelsen jag vill se utan att man erkänner att det inte är bra att prestera dåligt när det verkligen gäller. Igår hörde jag på TV att en av skidskyttarna hade svårt att fokusera på tävlingarna för att han hade köpt ett nytt hus. Man tror ju knappt sina öron! Om inte ett VM på hemmaplan är det viktigaste som finns i ens liv så ska man inte hålla på med elitidrott!

    Jag kan iofs acceptera att ACO har svårt med koncentrationen som väntar sitt första barn, men frågan är väl om hon inte borde låtit bli att ställa upp just därför.

    Det är precis din kravlösa attityd som gör att vi svenskar är så usla när det gäller. ”bara något sämre än vad de visat upp i Världscupen”. Nu var det hemma-VM då borde de ha varit BÄTTRE än i världscupen. Det ska man faktiskt kräva både av sig själv och av andra. Är man mentalt stark blir det en sporre att tävla på hemmaplan. Är man en mes blir det en ångestskapare. För skidskyttarna blev det tydligen det senare. Därav min slutsats om dem. Tyvärr är större delen av befolkningen likadan.

    Sedan kan det hända att man inte lyckas trots allt, men då ska man säga som det är och inte tramsa bort det med snack om att det kommer fler chanser (nästa hemma-VM lär faktiskt dröja).

  6. Frågvis Says:

    Vad vet ni soffpotatiser om idrott egentligen? Har någon av er åstadkommit något av värde själv? Gör ni bara bra resultat hela tiden och precis när det behövs som mest?

    Om alla nationers fans (just det: = fanatiker) kräver att just deras nation ska vara bäst just när det gäller hur många segrare kan det då finnas? Tror ni att det är möjligt att alla kan vinna samtidigt? Har alla som inte vinner guld, silver eller brons orsakat ett fiasko?

    Måste svenska idrottare vinna allt? Är det ens möjligt? Tror ni inte andra anstränger sig också att vinna? I vilken värld lever ni egentligen?

  7. populisten Says:

    Frågvis, du har inte fattat någonting. Det är helt OK att misslyckas så länge man har ambitionen att inte göra det och dessutom vågar stå för att ett misslyckande är ett misslyckande. Vad som inte är OK är att bryta ihop mentalt när det gäller eller att ställa upp i ett VM om man tycker att ens nya hus är intressantare.

    Som sagt så spelar det väl ingen större roll om Sverige inte vinner en massa guldmedaljer. Det sorgliga är att din attityd präglar hela vårt samhälle vilket gör att vi faller som en sten genom välståndsligan.

  8. Frågvis Says:

    Populisten, det var då att ta i. Det du skriver låter som några tomma floskler hämtade ur en roman. Lever du i verkligheten eller vill du bara göra dig intressant?

    Det du ger uttryck för är typiskt för alla som sitter i sina tv-soffor och citerar sådant som en uttråkat kommentator skriver på till exempel SvD’s eller Expressens sportsida. Du drar dina ”intelligenta” slutsatser och kräver att andra ska prestera något. Kan du tänka själv? Jag hoppas att du inte är politiker eller lärare.

    Jag är säker på att du har missuppfattat vad idrott går ut på. Vad gäller samhällsutvecklingen tror jag själv att bl.a. girigheten på alla håll och kanter har större andel i samhällets pågående förfall än kravlösheten. Girigheten ställer till det, bland annat med alldeles för många orimliga krav.

    Går livet ut på att ligga högst i ”välståndsligan”? Har du varit ute i den riktiga verkligheten, här i vår lilla ankdamm eller ute i den stora världen? Jag menar utanför media- och bloggvärlden? Har du koll på hur vi så kallade intelligenta varelser håller på att ställa krokben för oss själva?

  9. populisten Says:

    Frågvis, om jag ville göra mig själv verkligt intressant så skulle jag rabbla upp en massa trista politiskt korrekta floskler som skulle falla dig och andra mer på läppen. Vi konservativa stötar har ganska liten chans att få något större mediautrymme.

    Jag får känslan av att du företräder själva essensen av det som är ruttet i det svenska samhället. Looser-mentaileten har inte bara accepterats fullt ut utan till och med gjorts till norm. I Svergie pratar vi om ”hedrande fjärdeplatser” i USA kallar man tvåan för ”the best looser”. En sådan skillnad i inställning ger helt självklart en stor skillnad i andel av eliten (må det vara inom sport eller inom näringsliv).

    Någonting säger mig att jag är ute i den riktiga världen betydligt mer än dig. Bloggar gör jag som ett rent fritidsintresse. Det är väldigt intressant att ha ett jobb som gör att man ofta kommer utomlands, att Sverige är en rätt sorglig ankdam blir t.ex. fullständigt tydligt. En ankdam där vanliga människor har mindre egna pengar över än i andra dammar.

  10. Frågvis Says:

    Populisten, det som är ruttet är att girigheten har brett ut sig. Din avundsjuka på andra och vad du är ute efter, nämligen mera pengar, framgår ju klart av sista meningen i din senaste replik. Gör du tillräckligt själv för att förtjäna mera? Eller är du en sådan person som bara ställer krav på andra? Det är nog det som jag tycker är mesigheten personificerad! Ja, nog är du allt konservativ.

    Mitt råd till dig är: ge och bidra på ett vettigt och framförallt positivt sätt, så kommer du att få det du förtjänar. Din sorgligt negativa syn på ditt hemland gör ju inte landet eller dess invånare bättre – inte heller den hatiska undertonen i ditt sätt att resonera. Du kanske till och med sprider din negativa propaganda utomlands. Gör du det? Vad ska det tjäna till? Varför inte försöka ta vara på allt positivt som ändå finns och påverka på det sättet?

    Populisten: att förenkla verkligheten som du gör är att förminska den, att släta ut, att till slut dra alla över en kam, att se allt bara i svart och vitt. Tror du inte att du då missar en hel mängd viktiga detaljer som krävs för att förstå verkligheten? Är inte du den största förloraren av alla egentligen? Men eftersom det är din hobby att vara populist så fortsätt med det du …

    Hur mycket populist du än vill vara så finns det tyvärr inga enkla lösningar i en demokrati. Det är givetvis mycket enklare i en diktatur. Den slutliga lösningen blir dock då ännu sämre. Vi har, under många tusen år, sett många sådana exempel genom historien – både av höger- och vänsterkaraktär. Är det dit du vill komma?

    Det ”Goda samhället” …. är mycket avlägset – speciellt när populister får råda.

  11. Frågvis Says:

    Populisten, om du tillåter, så måste jag komplettera med följande: Jag tävlar inte med dig om att veta mera än du. Däremot reagerar jag på dina fördomar och åsikter. Även om du tycks resa mycket så verkar du inte ha en aning om det verkliga USA (hur kom vi nu in på det här ämnet?) Ju, du sticker verkligen ut hakan genom att dra upp USA som det goda exemplet, tydligen det vinnarsamhälle du vill vi ska eftersträva (eller var det Grekland?).

    Jag tycker också mycket om USA, men det är snarare landet, hela kontinenten och den kontrastrika naturen jag faller för men inte mentaliteten av stora delar av befolkningen. Jag har dock trots allt lärt känna en hel del respektabla personer där. Jag är i övrigt imponerad av deras konstitution – en verklig förebild. Däremot är jag bedrövad av och besviken över hur den tillämpas. Är jag också konservativ? Kanske något?

    Det du däremot tycks beundra är ”utanpåverket” och deras ytliga framtoning och stora gap. Många av deras s.k. ”vinnare” inom idrotten är eller har varit dopade liksom deras ekonomi på sätt och vis är dopad – bara skulder så långt ögat når! Se sanningen! Dom trycker nya sedlar så fort dom behöver fler. Inte konstigt att deras valuta snart blir värdelös och får dom hållas ett tag till, så stjälper dom hela världsekonomin. Är det sådant du blir imponerat av? Vilka gör dom bästa bilarna numera? Vilka gör de bästa datorerna, kamerorna nuförtiden? etc.

    Vilka är ”the best loosers”? Jo alla de som är alldeles förblindade, som du, som låter sig bedras av allt Hollywoodglitter och inte vill se verkligheten bakom fasaden. Är alla deras 50 miljoner (eller fler) fattiga vinnare eller mesar? Tolkar jag dig rätt att dom har sig själva att skylla?

  12. populisten Says:

    Frågvis, du gör många antaganden om mig som du knappast kan ha täckning för. För att inte få en alltför spretig debatt svarar jag dock bara på dina uttalanden om USA.

    USA är det ingalunda ett drömland i mina ögon. Vad jag ville lyfta fram var deras inställning till att vinna och den betydelse det får i ”tävlingssammanhang”. Här har vi mycket att lära av dem. Du har dock helt rätt i att det förekommer mycket doping i amerikansk idrott. Det verkar finnas en djupt liggande kultur att det endast är resultatet som räknas oavsett hur de uppnås. En sådan kultur kan jag endast känna förakt för och jag tror att de flesta europerer delar den känslan. Hur kan man känna stolthet för något som man uppnåt genom fusk?

    ”Är alla deras 50 miljoner (eller fler) fattiga vinnare eller mesar? Tolkar jag dig rätt att dom har sig själva att skylla?”
    Med all respekt för dig som person men här lyfter du fram det riktigt unkna i den världsbild som råder i Sverige. Vem sjutton har påstått att man inte ska kunna känna empati för och ge hjälp till de som inte lyckats i livet bara för att man också hyllar framgångsvilja? Jag hjälper mer än gärna mina medmänniskor men tar mig då också rätten att kräva att de är beredda att också hjälp sig själva.

  13. Frågvis Says:

    Populisten, jättekul att du taggat ned något. Helgvilan har tydligen gjort dig gott. Det jag dock inte förstår är vad jag har att göra med den ”unkna” världsbild som enligt dig råder i Sverige. Förstår du själv vad du menade? Eller kunde du inte heller denna gång låta bli att på ”sluggarvis” helt enkelt infoga något som var avsedd att kränka. Du kanske har missförstått och tolkar in något annat eller så var jag oklar. Annars är det ju precis motsatsen jag står för – rättvisa , humanism, hänsynstagande, hjälpsamhet, mm. – är det unket?

    Jag föreslår att du blir mera uppmärksam på hur du använda ord som kan uppfattas som kränkande och se om och städa upp i ditt ordförråd! Andra ord som ”ruttet”, ”loosers” m.fl. som du använde tidigare och att framställa mig som mindre vetande har ju mera haft avsikten att förnedra mig och är grova och billiga försök att plocka poäng i debatten. Detta skapar ju inte precis några sympatikänslor för den åsiktsinriktning du företräder. Å andra sidan har jag att beklaga att jag låtit provocera mig till att ge igen – förlåt!

    I övrigt håller jag ju i princip egentligen med dig att man ska ställa krav både på sig själv och andra och att man absolut ska ha positiva mål – men kraven måste vara rimliga och realistiska. Man ska t.ex. inte kräva av varje svensk elitidrottare att det helt enkelt är dennes plikt att vinna medaljer och att de inte får ha ett liv vid sidan av idrotten. Du har väl själv familj, kanske barn och ett hus mm och måste klara av dina privata bekymmer av större eller mindre dignitet och samtidigt försöka göra ditt bästa på ditt jobb ändå? Varför ska inte idrottare ha samma rätt?

    Nu ska inte jag besvära dig längre. Det var trots allt kul att debattera med dig och jag hoppas att jag har lyckats att åtminstone så något gott frö. Jag måste dra vidare eftersom jag har en hel del att pyssla med ett tag framöver.
    Det här är din blogg – jag lämnar dig i fred här och nu. För mig får du gärna ha sista ordet helt själv utan att bli ytterligare motsagt av mig – hej på dig.

    P.S.
    Jag avråder definitivt från att förespråka eller att själv vara eller att bli en Rocky Balboa-typ, därför att denna filmfigur är helt enkelt ingen bra förebild! Det gick ju inte heller så värst bra för honom till slut. Det gick inte så bra för någon av hans förebilder i verkliga livet heller, varken uthålligt ekonomiskt eller hälsomässigt. Rockys tragiska och patetiska öde är ju dessutom sanslös likt hur det har gått och går för hans hemland. Det finns andra bra sätt att slutligen nå sina mål, bara man är medveten, har viljan och är uthållig.

  14. Makt och kontroll Says:

    […] Det är en bidragande orsak till att vi har ett faderlöst samhälle. Vi har fått ett land med mesar. Det är absolut ett mansproblem, och måste på sikt lösas av männen […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: