Jag fick biljetter till Fredrik Lindströms ”Svenskar är också människor” i födelsedagspresent av min fru. Ikväll har vi varit och sett föreställninngen. Eller föreställning föresten. Snarare föreläsning kanske, men i så fall den särklassigt roligaste föreläsning som jag sett.
Fredrik Lindström talar i närmare två timmar om oss svenskar. Om hur vi är, hur vi tänker och hur vi beter oss. Om hur ”osvensk” åtminstone i hälften av fallen är något positivt trots att motsvarigheten i alla andra länder och på alla andra språk är något väldigt negativt. Han talar om det faktum att vi är de mest individuella och mest moderna i hela världen. Eller annorlunda uttryckt mest ensamma och mest traditionslösa. Och någonstans här vänder föreställningen för Fredrik Lindström hyllar inte det moderna utan ifrågasätter det. Han ställer publiken inför frågan om inte just vår strävan efter att avskaffa alla traditioner och alltid vara maximalt ”moderna” är roten till de problem vi står inför idag.
Vi lever i en brytningstid. Jag är övertygad om det men kan inte bevisa det, för som i alla brytningstider är det inte tydligt för oss som lever i den. Det är framtiden som kommer att se att det var så, inte vi här och nu. Fredrik Lindström tar oss med till Sverige för 150 år sedan. Ett efterblivet land där varannat spädbarn dog och hungersnöd var vanligt. Ett land som också stod inför en brytningstid. För lösningen på det landets problem var att starta det moderna projektet som ersatte svält och krig med potäter och vaccin och som på två, tre generationer skulle lyfta Sverige från ett u-land till ett av världens ledande i-länder. Det är en imponerande utveckling, men den var inte gratis. Priset var det traditionella samhället, priset var att ständigt sträva mot framtiden och kasta ut tradition efter tradition. Men bara för att något var rätt strategi för att lösa de problem vi hade för 150 år sedan så behöver det inte vara rätt strategi för att lösa de problem vi har idag påpekar Lindström. Det moderna projektet närmar sig vägs ände, det är inte längre lösningen på samhällets problem utan snarare orsak till dem. Att lösningen på dagens problem inte är att kasta ut fler traditioner och ytterligare fjärma generationerna från varandra börjar sprida sig som en envis själslig klåda i det svenska folkdjupet. Yrvaket reser sig folket ur det modernas sömn och frågar efter traditoner och djupare värden. Det är därför vi lever i en brytningstid och det tydligaste tecknet är när en känd TV-profil står på scen och gör stor underhållining av att ifrågasätta det moderna.
Fredrik Lindström är doktorand i nordiska språk, författare, programledare och humorist. Det skulle han skriva under på själv. Fredrik Lindström är också konservativ. Han kanske skulle protestera mot det påståendet, men det är likafullt sant. Jag undrar om det inte är därför Dan Backman bara ger ”Svenskar är också människor” en fyra på tärningen.