Lagstiftning som plakatpolitik

Brott ska bekämpas och få rättsliga konsekvenser. Därtill har vi lagar, poliser och rättsväsende.” Så inleder Mats Tunehag sin debattartikel om hatbrott på SvD Brännpunkt idag. Han fortsätter: ”Men vad handlar hatbrott egentligen om och är det förenligt med rättsprinciper samt mänskliga fri- och rättigheter?” Det är om dessea fråga som resten av artikeln handlar. Tunehag frågar sig om inte hatbrottsrubriceringen leder till en tankepolis och varför likadana handlingar ska straffas värre bara för att de begås av olika anledningar.

Svar direkt ges av Sven-Erik Alhem som försvarar lagstiftningen. Ahlhem menar på fullt allvar att det är rätt att göra straffrätslig skillnad på diskriminering av skåningar (som han själv) och invandrare. Tyvärr avslöjar han däremed också den unkna ”von oben”-attityd mot minoriteter som han uppenbarligen hyser och som alltid finns i bakgrunden när lagstiftning av denna typ dyker upp. Invandrare kan uppenbarligen inte antas riktigt kunna ta vara på sig själva utan måste därför särbehandlas. Detta om något är väl diskriminering? Om man som jag tror på människor lika värde och förmåga att styra sitt eget liv kommer man till andra slutsatser, som att all diskriminering är fel.

De frågor som Tunehag som ställer och som Alhem inte lyckas svara på är viktiga. Det är viktigt att denna debatt förs. Likväl är det än viktigare att diskutera varför denna typ av lagar alls stiftas. Lagstiftning bör användas för att slå fast vilka handlingar som är tillåtna i samhället, samt för att ge rättsapparaten verktyg att bestraffa dessa. Men allt för ofta ser vi lagstiftning av ett annat slag. Lagstiftning som syftar till att ”sända signaler”, med andra ord lagstiftning vars enda syfte är att plocka politiska poäng. Att lagstiftning av denna typ i bästa fall är verkningslös och i värsta fall rent skadlig struntar den ambitiöse politiske strebern i. Men det är och förblir så att plakatpolitik är dålig politik. Och när lagstiftningen används för plakatpolitik är det riktigt illa.

Annonser

4 svar to “Lagstiftning som plakatpolitik”

  1. Jan Banan Says:

    Negerboll anses inte längre va särskilt bra att använda för att benämna en chokladboll. Däremot är det ingen som reagerar på att man fortfarande i dagligt tal använder uttrycket dum som en blondin, eller att vara blåögd (naiv). Jag tycker isåfall att detta ska förbjudas och räknas som Hets Mot Folkgrupp annars behandlas folk olika inför lagen. Nej! Vi ska naturligtvis inte införa åsiktslagar, det är ju ett steg på vägen till Orwells beskrivning av framtidssamhället 1984, där man kan riskera att hamna i fängelse bara för att man råkat ha en av de styrande i samhället ej acceptabel åsikt inne i sitt huvud.

  2. Jonas Says:

    Joooo men visst. Joo. Dä haur duh nooeg rätt i. Man börjar stilla undra hur långt dessa lagstiftande enheter tänker och vad som ligger till grund för Alhems usla argumentering. Lagarna ska inte bara skapa utan även verkställas. Luddiga paragraftexter är ett verbalt elände som genererar diverse tolkningar, utredningsproblem och svårare rättsprocesser.

    Det hela känns som ett slags tilläggsförsäkring för homosexuella och muslimer. Den utlovar fluffiga moln och mjuka duntäcken på sängar från Hästens. Sen kommer verkligheten som delvis består av att polisen inte hinner utreda alla nytillkomna ärenden. Ska bli intressant att följa arbetet med att få fram hållbara bevis. För att inte tala om alla kreativa tolkningar som kommer fram. Allt för att stärka den egna saken i målet.

    När så Svenssöner och Islamsöner mfl. har vaknat upp med rejäl baksmälla kan nya aktörer träda in. Grupper som verkligen vill ha argument mot olika minoriteter och myndigheternas lagstiftning kan ösa ur en rejäl källa. Verkliga folkhetsare kan bidra till många intrikata problem. Landet riskerar att delas upp i långt fler grupperingar än vad juristerna och politikerna hade kunnat ana.

    Det är just den inledande uppdelningen i olika grupper som riskerar att dela upp hela samhället i allt större skala. Målet med hatbrottslagen riskerar helt enkelt att motverka syftet och dessutom tära både på människor samt förtroendekapitalet för det politiska eteblissemanget. Men det är ju klart då har vi säkert fått stora delar av både regering och riksdag utbytta.

  3. Jonas Says:

    Att negerboll är ett uttryck för rasism avslöjar mer om påpekarna av detta faktum än om alla som gillar kakan och inte bryr sig om vad de heter dagligdags. Det är naturligtvis eventuella bak(!)tankar man har när man säger ordet. Tror dock inte det är så många som i affären först tänker rasistiska tanka för att därefter högljutt trumpeta ut negerboll! Likadant var det med Nogger Black, var får de allt ifrån? Nogger har funnits länge och black är en färg. Ska man börja vara kreativ och hytta pekpinne åt alla ord som ligger i rasismens och homofobins närhet?

  4. populisten Says:

    Förra sommaren såg jag en T-shirt med texten ”Rädda negerbollen!”. T-shirten bars av en negress…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: